Om kort
Det finns över 15 miljoner kort utgivna på den svenska marknaden och 97% av alla svenskar äger ett betalkort. 80 procent av svenskarna betalade med bankkort vid sitt senaste köp. Motsvarande siffra 2016 var 64 procent.
Konsumenter använder kort för betalningar vid köp av både varor och tjänster, och för företag innebär användning av företagskort många fördelar. De allra flesta korten i Sverige är kopplade till de internationella kortnätverken Visa eller Mastercard.
Mer än 80 % av alla butiksköp och e-handelsköp betalas med kort i Sverige. Delvis beror det på att kortbetalningar är snabba och enkla att göra, och att en kortbetalning går att genomföra i princip överallt i Sverige. En annan central förklaring är att hela 88 % av svenska konsumenter anger att kortbetalningar är den betalningsmetod man har högst förtroende för.*
*Svenska folkets betalningsvanor, Riksbanken 2018
Typer av kort
Kort som betalmedel finns i ett antal olika former och benämningar. Här i texten används uttrycket betalkort som ett samlingsbegrepp för olika korttyper.
Nedan är en kort beskrivning av skillnaden mellan de vanligast förekommande korttyperna:
-
Bankkort
Bankkort, som även kallas för debetkort, ingår i bankernas basutbud och grundprincipen är att när en betalning görs belastas kortinnehavarens konto direkt. -
Kreditkort
Grundprincipen är att betalningar samlas upp och faktureras i efterhand, normalt månadsvis. Kreditkort brukar ha en i förväg bestämd kreditgräns. Kunden kan välja att betala hela skulden eller utnyttja sin kredit och betala delar av skulden s.k. revolvering. -
Företagskort
En form av betalkort för anställdas inköp i tjänsten, t.ex. resor eller hotell. Grundprincipen är att betalningar samlas upp och faktureras i efterhand, normalt månadsvis. Företagskort skiljer sig från konsumentkorten främst genom att de innehåller funktioner som underlättar företags administration och fakturering. Vanligast är att hela det utnyttjade beloppet förfaller till betalning vid fakturatillfället.
Betalningar i samhället
Sverige anses ha en av världens mest effektiva betalningsmarknader, på grund av det mycket höga användandet av betalkort. Riksbanken har konstaterat att betalningar med kort är mer effektivt för samhällsekonomin än kontantbetalningar.
Utvecklingen på betalningsmarknaden går snabbt. Internetsamhället, nya teknologier och ändrade konsumentbeteenden liksom nya aktörer på betalningsmarknaden förändrar utbudet av betaltjänster. Nya innovativa betalningslösningar är ofta baserade på mobiltelefoner eller annan elektronisk utrustning som kräver internetuppkoppling. Utbudet av skräddarsydda betaltjänster som integreras med köpsituationen ökar. Exempelvis skall alla svenska betalkort och kortterminaler kunna genomföra kontaktlösa betalningar från 2020.
Hur fungerar en kortbetalning?
En kortbetalning involverar normalt fyra parter. De fyra parterna är kunden/betalaren (kortinnehavaren), kortutgivaren, kortinlösaren och betalningsmottagaren (butiken). Parterna kan befinna sig i olika länder. Kortutgivarna och kortinlösarna är oftast banker eller andra finansiella företag och vanligen anslutna till de internationella kortnätverken Visa eller Mastercard. Idag finns det ett drygt 20-tal kortutgivare och fyra större och några mindre inlösenföretag som verkar i fri konkurrens på den svenska marknaden.
Svenska kortutgivare och kortinlösare är en del av denna infrastruktur för kortbetalningar som har utvecklats så att det ska vara säkert, snabbt, kostnadseffektivt och användarvänligt att använda kortbetalningar för kortinnehavare och handlare.
Att tillhandahålla och utveckla infrastrukturen för kortbetalningar innebär kostnader för kortutgivare och kortinlösare. Därför tas avgifter ut mellan dessa aktörer, och även av den som betalar med kort och för den som tar emot en betalning med kort. Kortinlösaren betalar en mellanbanksavgift till kortutgivaren vid en transaktion. Kortinlösaren tar ut en serviceavgift från handlaren (betalningsmottagaren) och konsumenten/företaget (betalaren) som använder sitt kort betalar normalt en årsavgift till kortutgivaren för kortet.
Kortbaserade betalningar och säkerhet
I Sverige är kortbetalningar det vanligaste betalsättet i handeln. Det är även den betalningsmetod svenska konsumenter har högst förtroende för (Sverige Betalar 2016). Svenska kortutgivare och kortinlösare arbetar långsiktigt med säkerhetsfrågor. Kortbaserade betalningar har flera fördelar ur säkerhetssynpunkt. Korttransaktioner är spårbara, vilket minskar risken för skattebrott och penningtvätt och försvårar för den svarta ekonomin. Användandet av betalkort jämfört med andra former av betalning såsom kontanter innebär en minskad risk för rån och förbättrar säkerheten för personal i handeln.
Card Payment Sweden och dess medlemmar arbetar löpande med att informera om säkerhet och säkert beteende i samband med betalningar med kort. Kortutgivarna har en omfattande kontroll och kontaktar kunder direkt om det sker transaktioner som avviker från det ordinarie mönstret. För ytterligare trygghet kan man hos vissa kortutgivare begränsa möjligheten att använda kortet, till exempel på nätet eller för köp utanför Sverige.
Card Payment Sweden's råd till konsumenter:
-
Använd ditt kort i första hand – ett förlorat kort kan spärras medan förlorade kontanter är borta.
-
Att blippa (kontaktlös användning) är både enkelt och säkert. Upp till 200 SEK används ingen PIN-kod, vid större belopp används PIN-kod – terminalen styr dig igenom.
-
Hantera dina säkerhetskoder som PIN-kod och BankID aktsamt och följ din kortutgivares konkreta regler och råd. De är en viktig del av det som skapar säkra och trygga kortbetalningar.
-
Din bank skyddar dina betalningar – vid felaktig eller utebliven leverans vid köp via nätet kan du få pengarna returnerade via din bank om du inte fått rättning från handlaren.
-
Ha koll på alla köp – se igenom ditt kontoutdrag – och kontakta din kortutgivare om något är fel.
Information om olika krav på system och terminaler
Den nordiska branschorganisationen PAN-Nordic Card Association (PNC) som Card Payment Sweden är kopplad till, samlar teknisk information om vilka regler och säkerhetskrav som gäller för att ansluta sig till de internationella nätverken och vad som krävs för att verka på den svenska marknaden.