Sverige går i täten för digitala betalningar – låt inte EU stoppa oss

I Sverige finns en positiv attityd till ny teknik och digitala betalningar. Varför gör inte svenska företrädare mer för att försvara detta synsätt inom EU? EU-kommissionens strävan att tvinga fram ett dominerande betalsätt – direktbetalningar (instant payments) – riskerar att strypa konkurrensen och hämma utvecklingen på betalningsmarknaden. Direktbetalningar har många förtjänster, men det är feltänkt att EU ska utveckla en europeisk särlösning som premieras framför andra betalsätt.

De flesta betalningar sker med kort – för att det är smidigt och säkert

Statistiska Centralbyrån konstaterar att kontanternas andel av penningmängden fortsätter minska. Nästan 99 procent av Sveriges pengar är idag digitala, en rekordhög andel. Sverige går i täten för digitala betalningar och detta är i grunden positivt. Vi ser på olika områden att svenskar är benägna att ta till sig ny teknik. Pandemin har påskyndat utvecklingen och gjort att digitala betalningar blivit ännu vanligare.

Vid butiksinköp betalar de allra flesta med kort. 87 procent använde bank- eller kreditkort vid sitt senaste köp i butik, visar en färsk undersökning som Origo Group genomfört på uppdrag av Regeringskansliet. Endast 8 procent betalade med kontanter. Swish har ökat kraftigt, men används mer för överföring av pengar mellan privatpersoner.

Fördelarna med kortbetalningar är, enligt de svarande, bland annat att det går snabbt och smidigt att använda. Man behöver inte bära med sig kontanter och det är enklare att hålla koll på ekonomin.  Det som vissa upplever som dåligt är att transaktionerna blir lättare att spåra. Men just det bidrar också till en ökad säkerhet.

Konkurrens behövs för att främja innovation

Anna Kinberg Batra, regeringens särskilda utredare av statens framtida roll på betalningsmarknaden, skrev på Dagens Industris debattsida (14/9) att det måste finnas ett brett förtroende för att digitala betalningssätt är tillräckligt säkra. Från branschens sida delar vi helt den uppfattningen, och därför arbetar vi kontinuerligt med att utveckla nya och bättre säkerhetslösningar.

Vi instämmer också i hennes konstaterande att tekniken inte är problemet, ”Sverige är fullt med kreativa innovatörer som kan komma på nya lösningar för att öka tillgängligheten och säkerheten”.  Just därför är det viktigt med konkurrens som främjar innovation och möjliggör för konsumenter och företag att välja det betalsätt som passar bäst för betalningssituationen.

Det är viktigt att lagstiftningen hänger med i utvecklingen. Men det är också viktigt att staten – eller EU – inte tror sig kunna detaljstyra betalningsmarknaden. All erfarenhet visar att sådana försök leder till sämre och dyrare tjänster. Lagstiftningen bör vara teknikneutral, den ska inte premiera ett visst betalsätt.

EU fortsätter att driva på för direktbetalningar

Inom EU pågår ett intensivt arbete med betalningsfrågor. I ett brev den 15 september uppmanade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen det slovenska ordförandeskapet att ta ett EU-initiativ i frågan om direktbetalningar. Brevet var en uppföljning på en rapport som DG FISMA presenterade i början av månaden med titeln Instant payments: current and forseeable benefits.

I rapporten framhålls fördelarna med direktbetalningar. Däremot sägs det inget om att det för konsumenten i vissa fall kan innebära nackdelar när en betalning dras direkt från kontot. Ett perspektiv som helt saknas är att utvecklingen gagnas av en fri marknad, där konsumenter och företag under likvärdiga villkor kan välja mellan olika alternativ.

EU-kommissionens ambition är att ett ”fullständigt genomslag” för direktbetalningar ska senast under slutet av 2021, alltså inom de närmaste tre månaderna. Ambitionen är uppenbart orimlig, men tyvärr har EU kommissionen mött ganska lite mothugg från medlemsländerna. Sverige och de andra nordiska länderna – som också ligger långt framme när det gäller digitala betalningar – har hittills valt att förbli passiva.

Card Payment Swedens invändningar

Card Payment Sweden har utnyttjat den möjlighet som erbjudits att inkomma med synpunkter på kommissionens ambitioner. Vi har i sig inget emot direktbetalningar. Tvärtom, vi tycker det är bra med mångfald och vi välkomnar nya alternativ som tillgodoser behoven på marknaden.  Men det är feltänkt att EU ska utveckla en europeisk särlösning som premieras framför andra betalsätt. För att främja en positiv utveckling måste olika betalsätt ha möjlighet att konkurrera på likvärdiga villkor. Det är konsumenternas och företagens val som ska styra, inte rådande politiska föreställningar om vad som är den bästa lösningen. Konsumenterna kan själva välja vilket som är det lämpligaste betalsättet i förhållande till den aktuella situationen.

Vi kommer att fortsätta driva denna linje, med förhoppningar om att den svenska regeringen och andra beslutsfattare ska få upp ögonen för det misstag som EU håller på att begå.

Vänliga hälsningar,

Michael Hoffmann, VD Card Payment Sweden