Låt konsumenten välja betalsätt!

Låt konsumenten välja betalsätt!
Det sker en snabb utveckling på betalmarknaden, driven av digitaliseringen och under det senaste året även av coronapandemin. Betalsätten har blivit fler, vilket är bra för konsumenterna. Vi måste se upp med politiker och myndigheter som tror att de behöver tvinga fram ett dominerande betalsätt. Mångfald fungerar utmärkt!

Betalningsutredningen har ett viktigt arbete framför sig

Digitala betalsätt håller på att tränga ut kontanter och alltfler betalningsalternativ erbjuds. Coronapandemin har påskyndat utvecklingen, bland annat genom att de äldre har börjat handla betydligt mer online. De nya vanor som etablerats kommer inte att försvinna när pandemin är över, de blir snarare en ny utgångspunkt för nästa utvecklingssteg.
Ett pålitligt betalningssystem är grundläggande för att samhället ska fungera. Staten spelar en viktig roll för att upprätthålla förtroendet för betalningssystemet. Därför är det välkommet att regeringen har tillsatt en statlig utredning med uppdrag att se över statens roll på betalningsmarknaden och ta ställning till hur rollen bör se ut i framtiden. Card Payment Sweden ser fram emot det möte vår arbetsgrupp har inbokat i april med den särskilda utredaren Anna Kinberg Batra och huvudsekreteraren Fredrik Bystedt.

EU bör inte premiera ett betalsätt – låt konsumenterna styra

Europeiska kommissionen driver en tydlig linje att direktbetalningar ska bli det nya normala betalsättet, som till stor del ska ersätta andra betalmetoder. En direktbetalning innebär att pengar överförs direkt från ditt bankkonto till betalningsmottagarens konto. För att kunna göra en direktbetalning måste du ha internetbank med betalningstjänst.
Direktbetalningar har många fördelar, inte minst att pengarna överförs direkt – precis som när man betalar med kontanter. Men det finns också nackdelar, som att det är svårare att häva ett köp. I de fall tjänsten eller produkten ska levereras senare blir en direktbetalning i praktiken en förskottsbetalning. Om företaget du handlar av sedan går i konkurs, förlorar du pengarna.
I Sverige är kortbetalningar det vanligaste betalsättet i handeln. Bidragande orsaker är att kortbetalningar är snabba, smidiga och säkra. 88 procent av de svenska konsumenterna uppger att kortbetalningar är den betalningsmetod som de har störst förtroende för. Vid kortbetalning kan man bestrida köpet, om produkten inte stämmer med säljarens beskrivning. I så fall har man rätt att få tillbaka det betalade beloppet.
Kortbetalningar har flera fördelar ur säkerhetssynpunkt. Korttransaktioner är spårbara, vilket minskar risken för skattebrott och penningtvätt och försvårar för den svarta ekonomin. Användandet av betalkort jämfört med andra former av betalning såsom kontanter innebär en minskad risk för rån och förbättrar säkerheten för butikspersonal.
Enligt EU:s Retail Payment Strategy vill kommissionen se ett fullständigt genomslag för direktbetalningar senast i slutet av 2021. För att uppnå detta krävs att kommissionen driver på för enhetliga regler och för att fler betalningsleverantörer ska ansluta sig till det så kallade SEPA-gireringssystemet.
Det är förstås utmärkt om för direktbetalningar på olika sätt förbättras, men Europeiska kommissionen tänker fel när den försöker tvinga fram ett dominerande betalsätt. Det är bättre att låta konsumenternas val avgöra. Mångfald och konkurrens fungerar utmärkt även på betalmarknaden.
Card Payment Sweden välkomnar nya betalsätt. Konkurrens bra både för hushåll och företag, som därmed i varje enskild situation kan välja det betalsätt som passar bäst.
Sista dagen för att inkomma med synpunkter på kommissionens Roadmap för att driva på för mer direktbetalningar, är den 7 april.

Mastercard och Visa får kritik för höjda systemavgifter

EU:s konkurrenskommissionär Magarethe Vestager vill granska de systemavgifter som kortnätverken Mastercard och Visa tar ut. ”Detta är något som vi definitivt ska titta närmare på”, sade Vestager när hon härom veckan deltog i ett digitalt event som EuroCommerce anordnade.
2015 införde EU ett tak för hur höga avgifter kortnätverken får ta ut per transaktion (EU:s Intercarge Fees Regulation, IFR). Men kritiker hävdar att nätverken försöker kompensera för intäktsförlusten genom att ta ut andra avgifter i stället. ”Vi såg kraftiga höjningar av systemavgifterna efter 2018, och vi har försett EU med bevis för detta”, påpekade EuroCommerce chef Christian Verschueren.
Förra året släppte EuroCommerce en studie som visar att systemavgifterna höjdes kraftigt mellan 2015 och 2020. Höjningen varierar dock mellan olika länder.
Nyligen rapporterade Financial Times att Visa från och med oktober kommer att höja sina kortavgifter för transaktioner mellan Storbritannien och EU. Höjningen är ett resultat av Brexit, eftersom EU:s Intercarge Fees Regulation inte längre gäller.
Frågan om kortavgifter lär bli ett fortsatt stort samtalsämne, både inom och utanför unionen.

Glad påsk!

Michael Hoffmann, Vd Card Payment Sweden