EU borde förespråka konkurrens – även när det gäller betalsätt

EU-kommissionen fortsätter förkunna att direktbetalningar (instant payments) ska bli det nya normala betalsättet som till stor del ersätter andra betalformer – exempelvis kortbetalningar. Strävan att tvinga fram ett dominerande betalsätt, i detta fall direktbetalningar, riskerar att försämra konkurrensen och motverka innovationer på betalningsmarknaden. I förlängningen blir det Europas konsumenter som drabbas genom att färre och sämre alternativ erbjuds.

EU-kommissionen fortsätter sina insatser för att göra direktbetalningar till det dominerande betalsättet

Den 10 juni anordnade EU-kommissionen ett webbinarium om att ”utforska potentialen för direktbetalningar för EU:s konsumenter och företag”. Eventet visar att EU-kommissionen tyvärr håller fast vid sina strävanden att göra direktbetalningar (instant payments) till det dominerande betalsättet inom EU:s medlemsländer. I september 2020 presenterade EU-kommissionen en ”EU-strategi för massbetalningar” där EU:s medlemsländer uppmanas att införa enhetliga regler för att påskynda en övergång till direktbetalningar.

<https://app.rule.io/link/nl/n_nn8m06/a/n_28d/d/n_6z1i/di/n_rt/s/n_26wem0/e/n_spokq>

”Direktbetalningar är lämpliga för många användningsområden utöver traditionella betalningar, särskilt för fysiska köp och online köp, som för närvarande domineras av betalkortssystem”, står det på sidan 5 i EU-strategin. EU-kommissionens ambition är att ett ”fullständigt genomslag” för direktbetalningar ska senast under slutet av 2021.

Betalningsmarknaden ska underlätta handel även med länder utanför EU.

För är bra att möjligheterna till direktbetalningar utvecklas och förbättras, men det bör ske i likvärdig konkurrens med andra betalsätt – exempelvis kortbetalningar. EU-kommissionens strävan att skapa ett dominerande betalsätt inom EU är feltänkt och riskerar att få långtgående negativa konsekvenser. Konkurrens mellan olika betalsätt är en drivkraft för att förbättra servicen och utveckla nya tjänster som efterfrågas av konsumenter och företag. I en global ekonomi behövs tillförlitliga betalsätt som fungerar över hela världen. Betalningsmarknaden ska underlätta handel inte bara inom EU, utan mellan alla länder och världsdelar. Därför är det ett steg i fel riktning som EU försöker sluta sig genom att införa ett dominerande betalsätt, som är specifikt för unionens medlemsländer.

Direktbetalningar har många fördelar, inte minst att pengarna överförs direkt – precis som när man betalar med kontanter. Men det finns också nackdelar, som att det är svårare att häva ett köp om tjänsten eller varan inte levereras – eller inte stämmer med vad som utlovats. Vid näthandel är en direktbetalning i praktiken en förskottsbetalning. Om företaget man handlar av sedan går i konkurs, är det svårt att kräva tillbaka betalningen. 

Framtidens kortbetalningar kräver inga fysiska plastkort

Numera är kortbetalningar det vanligaste betalsättet för hushåll i Sverige, visar Riksbankens senaste statistik

<https://app.rule.io/link/nl/n_nn8m07/a/n_28d/d/n_6z1i/di/n_rt/s/n_26wem0/e/n_spokq> 

Det sker en snabb utveckling på betalningsmarknaden, driven av ny teknik men också av nya behov och preferenser. Kortbetalningar bygger på en omfattande infrastruktur som syftar till att erbjuda säkra och smidiga betalnings-möjligheter. Kortet och dess mikro-ship fungerar som en nyckel till betalningssystemet. Men nya autentiseringsmetoder utvecklas hela tiden, och för framtidens kortbetalningar kommer det inte att krävas något fysiskt plastkort. Det finns redan andra lösningar, som att exempelvis mobiltelefonen används för att aktivera en kortbetalning – och nya innovativa lösningar kommer säkert att utvecklas framöver.

Norden har gått i bräschen för digitala betalningar

De nordiska länderna har gått i täten för utvecklingen när det gäller digitala betalningar, vilket varit till nytta både för enskilda aktörer och för samhällena i stort. Flera faktorer har bidragit till utvecklingen – inte minst att det finns en jämförelsevis hög teknikvana och digital kompetens. Det har också funnits ett samspel mellan myndigheter och olika aktörer på betalningsmarknaden när det gäller att möjliggöra nya betalsätt. Nyss kom beskedet att Vipps, MobilePay och Pivo går samman för att bli en större aktör på den nordiska marknaden, säkert med ambitionen att möjliggöra smidiga betalningar mellan de nordiska länderna. Många betalningar som genomförs via mobilen är i praktiken en kortbetalning, där plastkortets roll har tagits över av mobilen.

EU:s avoga inställning till kortbetalningar kan delvis förklaras med att flertalet medlemsländer fortfarande har en hög kontantanvändning. Stora och inflytelserika medlemsländer som Tyskland och Italien ligger tydligt på efterkälken när det gäller digitala betalningar. Storbritannien, som nyligen lämnat EU, toppade tillsammans med Danmark, Sverige och Finland ECB:s tabell   över flest kortbetalningar per invånare. (Norge står också utanför EU och omfattas därför inte av statistiken, men ligger på motsvarande nivå som de övriga nordiska länderna.)

<https://app.rule.io/link/nl/n_nn8m08/a/n_28d/d/n_6z1i/di/n_rt/s/n_26wem0/e/n_spokq>

Låt inte eftersläntrarna sätta riktlinjerna!

Sverige och de övriga nordiska länderna bör inte låta eftersläntrarna sätta riktlinjerna för hur betalningsmarknaderna i hela EU ska utvecklas framöver. När styrkeförhållandena inom unionen nu har ändrats är det ännu viktigare att Sverige står på sig för öppenhet och fri konkurrens. Card Payment Sweden välkomnar direktbetalningar, men inte som en genom lagstiftning framtvingad särlösning. Konsumenter och företag måste kunna välja ett betalsätt som passar för betalningssituationen. Ett EU som sluter sig gentemot omvärlden och använder lagstiftning för att begränsa konkurrensen går i fel riktning.

Detta är något som Betalningsutredningen bör uppmärksamma i sitt arbete, och som Sverige på allvar bör lyfta under det svenska EU-ordförandeskapet 2023.

Trevlig sommar!

Michael Hoffmann, Vd Card Payment Sweden