Digitala betalningar blir ett hett ämne 2021

Julen närmar sig och ett prövande år går mot sitt slut. Under Coronapandemin har den digitala omställningen tagit jättesprång, vilket förstås påverkar vilka betalningsformer som används. Hur utvecklingen kommer att bli 2021 är fortfarande svårt att veta, men en sak är uppenbar: kortbetalningar och andra digitala betalningsformer kommer att stå i blickfånget.

Anna Kinberg Batra leder statlig utredning

I förra veckan tillkännagav finansmarknadsminister Per Bolund (MP) att den förre moderatledaren Anna Kinberg Batra ska leda en statlig utredning betalningsmarknadens utveckling och statens framtida roll. Ingångsvärdet är att den digitaliserade betalningsmarknaden måste fungera säkert och effektivt, och vara tillgänglig för alla, något som staten vill ta ett ansvar för. Anna Kinberg Batra påpekar i Dagens Industri (11/12 2020) att regelbördan för bankerna har ökat, vilket gjort det dyrare och svårare att göra affärer i den lagliga delen av betalningsväsendet. Lagstiftningen kan inte utformas efter den teknik som finns idag, anser hon, den måste ta sin utgångspunkt i vilka möjligheter som kommer att uppstår framöver. För våra medlemmar är detta viktiga frågor och vi har därför starka skäl att bidra med våra insikter till utredningens arbete. Utredningen ska redovisas senast 30 november 2022.

Offentlig utfrågning i Bryssel om mellanbanksavgifter (IFR)

Även i Bryssel finns ett stort intresse för vad hur digitaliseringen kommer att påverka betalningsmarknaden. Den 7 december anordnades EU-kommissionen en offentlig utfrågning om regleringen av mellanbanksavgifter (IFR) och hur denna reglering kommer att fungera framöver, med tanke på de förändringar som sker. Vi och många andra har tidigare uppmanat EU-kommissionen att inte rusa iväg och ändra den befintliga regleringen, eftersom det saknas data för att kunna göra en ordentlig utvärdering.

Inför utfrågningen hade EuroCommerce presenterat en rapport som hävdar att IFR bidragit till att pressa upp handelns totala kostnader för korthantering. Mot detta invände Visas Europa-VD Charlotte Hogg att mellanbanksavgifterna utgör den minsta delen av dessa kostnader. Mastercards styrelseordförande Mark Barnett hävdade att IFR i praktiken har bidragit till att minska handelns kostnader för korthantering.

Bland deltagarna rådde stor enighet om att regleringen i huvudsak haft positiva effekter och att det därför i dagsläget inte finns skäl att ändra lagstiftningen. Den linje som CPS driver får alltså fortsatt stöd, vilket känns betryggande.

Nu införs krav på stöd av 3-D Secure för kortbetalningar

Svenska kortbetalningar är generellt säkra och enligt statistik från polisen har antalet kortbedrägerier i Sverige minskat under det senaste året. Men det är viktigt att ligga steget före potentiella bedragare och därför är det glädjande att den extra tidsfristen för att införa ”stark kundautentisering” (Strong Customer Authentication, SCA) går ut vid årsskiftet.

Kravet på ”stark kundautentisering” trädde ikraft redan 14 september 2019 men för att möjliggöra en ordnad implementering accepterade Europeiska Bankmyndigheten (EBA) och Finansinspektionen en extra tidsfrist för e-handelstransaktioner.

Nu går denna extra tidsfrist ut och därmed krävs att alla e-handelsbetalningar med kort ska kunna genomföras med stöd av 3-D Secure. Kortbetalningar som inte uppfyller detta krav ska avvisas.

Vi på CPS vill att det ska vara säkert att betala med kort och därför har vi länge uppmanat e-handlare att installera och aktivera stöd för 3-D Secure. I Sverige är det Finansinspektionen som ansvarar för att lagen efterlevs, men tyvärr är det oklart hur myndigheten kommer att ingripa om någon bryter mot reglerna.

Efterlevnaden försvåras av att e-handel i stor utsträckning sker över nationsgränser och att alla länder kanske inte prioriterar åtgärder för att förhindra kortbedrägerier. I Danmark och Norge är förberedelserna också begränsade, medan det i Tyskland har gått ut tydlig information om bötesbelopp ifall reglerna inte följs. Positivt är ändå att en gemensam europeisk lagstiftning nu äntligen finns på plats och att det ställs krav på en högre säkerhetsnivå.

Tillit eller tvång?

Tillit är en förutsättning för smidiga handelstransaktioner. Därför är det tankeväckande att läsa den nyutgivna rapporten Tillit eller tvång? Konsumenters förtroende för handelns datainsamling, författad av forskarna Stefan Larsson, Theodor Emanuelsson och Sarah Thiringer (Fores, november 2020).

Med hjälp av Novus har de frågat ett representativt urval av strax över 2 000 svenskar hur dessa förhåller sig handelns användning av deras personliga information. Undersökningen visar att det finns en mycket stor tveksamhet till att företag samlar in personlig information som motprestation för rabatterade varor och tjänster. Endast omkring 1 av 5 tycker att ett sådant utbyte är rimligt, med en något högre acceptans hos den yngre generationen. Behovet av ökad transparens är stort. Mer än varannan konsument uppger att de inte har överblick eller förståelse för hur svenska företag inom e-handel hanterar deras data.

För mig är det uppenbart att dessa frågeställningar kommer att väcka mer debatt framöver. Den personliga integriteten är ett viktigt skäl till att digitala betalningar måste omgärdas av tydliga etiska regler och att förtroende är en nyckelfråga.

Jag önskar er alla en riktigt god jul!

Michael Hoffmann

Card Payment Sweden