Card Payment Swedens nyhetsbrev Q4 2022

Fri konkurrens och konsumentskydd bör prioriteras – även på betalningsområdet

Nu inleds det svenska EU-ordförandeskapet. Möjligheterna att som ordförandeland påverka olika beslutsprocesser ska inte överdrivas, men löftena i programförklaringen om att Sverige ska kämpa för fri konkurrens och konsumentskydd får för den skull inte glömmas bort. Dessa principer bör vara vägledande även inom betalningsområdet.

I den svenska programförklaringen inför ordförandeskapet lyfts ”resiliens – konkurrenskraft” fram som en viktig prioritering. Med ”resiliens” avses den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta utvecklas. ”EU måste fortsätta att erbjuda de bästa möjliga förutsättningarna för en sund och öppen ekonomi som bygger på fri konkurrens, privata investeringar och framgångsrik digitalisering”, står det.

Trots mycket annat i programförklaringen som också är viktigt får dessa formuleringar inte glömmas bort. Många håller nog med om att de utgör en del av kärnan för vad Sverige vill driva inom EU.

Den 18 oktober publicerade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2023. Av detta framgår att flera långsiktigt avgörande frågor som gäller medlemsländernas betalningssystem ska avhandlas under det svenska ordförandeskapet. Det gäller bland annat förslag om att införa en digital euro och att revidera EU:s andra betaltjänstdirektiv, PSD2, för att ge betaltjänstleverantörer ökade möjligheter att få tillgång till sina kunders betalkonton, i syfte att främja konkurrens.

EU-förslaget om omedelbara betalningar

Den 26 oktober presenterade EU-kommissionen sitt förslag om omedelbara betalningar i euro. Förslaget syftar till att underlätta omedelbara betalningar, att pengar ska kunna överföras och finnas tillgängliga på mottagarens konto inom några sekunder efter det att betalningen har genomförts.

Card Payment Sweden motsätter sig inte omedelbara betalningar, det är naturligt att nya lösningar utvecklas inom detta område. Däremot är det viktigt att konsumenten fortsatt har ett fritt val. Marknaden bör tillåtas att utvecklas organiskt med en mångfald av olika lösningar, till gagn för både konsumenter och handlare. Därför har vi varnat för en utveckling där EU-kommissionen driver på för att direkta betalningar ska bli det dominerande betalsättet i hela Europa. Card Payment Sweden vill alltså att det ska finnas en mångfald av olika betalsätt, och att konsumenten ska kunna välja det som passar bäst för den specifika betalsituationen.

Tyvärr har den svenska regeringen hittills inte hörsammat varningen. Tvärtom, den 28 november presenterade finansdepartementet en förordning om omedelbara betalningar i euro (2022/23:FPM18) där det står att regeringen välkomnar kommissionens förslag. Någon kritisk granskning av detta har bevisligen inte gjorts.

Finansdepartementet konstaterar att i Sverige sker endast en mindre del av betalningarna i euro, och effekterna av förslaget bedöms därmed vara begränsade för den svenska betalningsmarknaden. Vidare ställer sig regeringen positiv till en längre infasningsperiod för medlemsstater som inte har euron som valuta.

Enligt förordningen stödjer den svenska regeringen ”kommissions ansats att främja nya betalningsalternativ på den inre marknaden samtidigt som teknisk utveckling och innovation inte ska hindras”. ”Regeringen välkomnar att förslaget innehåller konsumentskyddande aspekter”, står det.

Formuleringarna låter betryggande – men stämmer de med verkligheten? CPS ser en stor risk att EU-kommissionens tydligt uttrycka ambition att göra omedelbara betalningar till det dominerande betalsättet i hela Europa i praktiken kommer att motverka mångfald och konkurrens.

Frågan om konsumentskydd bör analyseras djupare. Om omedelbar betalning erbjuds som ett alternativ vid näthandel är det rimligt att denna betalform ger motsvarande konsumentskydd som idag erbjuds vid kortbetalningar. Konsumenterna bör kunna bestrida betalningar som inte har godkänts samt få tillbaka pengarna om produkterna är skadade eller felaktiga. Vid presskonferensen i samband med offentliggörandet av förslaget i oktober 2022 nämnde finanskommissionär Mairead McGuinness inget om konsumentskydd.

Sverige bör som ordförandeland i EU slå vakt om konsumentskyddet och försvara den fria konkurrensen mellan olika betalsätt. Annars blir formuleringarna i programförklaringen bara tomma ord.

Revideringen av EU:s andra betaltjänstdirektiv

EU:s andra betaltjänstdirektiv, PSD2, infördes som svensk lag 2018. Lagen syftar till att skapa konkurrens på betalningsmarknaden genom att betaltjänstleverantörer ska kunna få tillgång till sina kunders betalkonton. Förutsättningen är förstås att de har kundernas medgivande.

EU-kommissionen genomförde under 2022 en översyn av PSD2 och under våren ska förslag till ny lagstiftning presenteras. Ursprungligen skulle förslagen läggas fram under första kvartalet 2023, men nu har det skjutits fram till andra kvartalet – dock ska det fortsatt ske under det svenska EU-ordförandeskapet.

På den årliga konferensen för EU:s federala betalningsinstitutioner, som hölls den 15 november, förklarade Céu Pereira, ansvarig för detaljhandelsbetalningar vid EU-kommissionen, att en viktig del av revideringen är att utöka listan över betalningsaktörer som ska kunna få tillgång till sina kunders betalkonton. Listan kan komma att utökas med fintech-företag och andra finansiella aktörer som hittills varit exkluderade.

Även detta är en viktig fråga som den svenska regeringen måste analysera både ur ett konkurrensperspektiv och ur ett konsumentskyddsperspektiv. Det är viktigt att både nya och befintliga leverantörer konkurrerar under lika villkor – inklusive de krav som ställs från EU-ländernas tillsynsmyndigheter.

Svenska konsumenter väljer kortbetalningar

I Sverige har två nya undersökningar presenterats som ger en bild av den svenska betalmarknaden. I förra veckan presenterade Riksbanken sin Betalningsrapport 2022, som bland annat bygger på en enkätundersökning med konsumenter. Rapporten visar att de vanor som fick en extra skjuts under pandemin består – människor i Sverige handlar alltmer online samtidigt som kontantanvändningen minskar. Endast 34 procent av konsumenterna uppger att de under de senaste 30 dagarna någon gång har använt kontanter. Motsvarande andel var 2016, när den första betalningsrapporten gavs ut, 79 procent.

Swish har i stor utsträckning ersatt kontanter. I 2022 års mätning uppger drygt 80 procent att de använt Swish under den senaste månaden, jämfört med 52 procent 2016.

Användningen av kort har förändrats, ett mönster som märks både i Sverige och i andra länder. Vi använder korten oftare och för inköp till lägre belopp än tidigare, vilket i stor utsträckning kan förklaras med att kortbetalningar har blivit billigare och enklare att utföra.

Enligt Nets årliga Nordic Payment Report 2022, som presenterades i november, är kortbetalningar fortsatt den absolut vanligaste betalformen – som de flesta konsumenter väljer. Runt 8 av 10 konsumenter väljer kortbetalningar när de handlar i butik eller på restaurang. Detta visar att kortbetalningar är en betalform som både är trygg och smidig.

God Jul!

Michael Hoffmann, VD Card Payment Sweden