Den effekt vi kunnat se på svenska marknaden som vi även kommunicerat till Kommissionen är:

• Såhär kort tid efter införandet av de nya reglerna kan vi inte se att de har orsakat någon revolutionerande förändring på den svenska marknaden.

• Kortavgifter (ICs) på kreditkort har minskat signifikant i linje med avgiftstaket som satts genom lagstiftningen. 

• För betalkortstransaktioner är de genomsnittliga ICF- och MSC-nivåerna praktiskt taget oförändrade.

• Det finns inga bevis för att en lägre avgift fått effekt för konsumenterna.

• Förskjutningen från en avgift per transaktion till procentavgifter för betalkort har dock lett till högre MSC för handlare med höga genomsnittliga transaktionsbelopp och lägre MSC för handlare med låga genomsnittliga transaktionsbelopp.

• Fler handlare i Sverige accepterar kort nu än innan IFR.

• Antalet handlare som valt att välja bort eller acceptera bara vissa kortprodukter ligger nära noll.

• IFR har underlättat gränsöverskridande köp, med licensiering och behörigheter men det finns fortfarande hinder, t.ex:
  – Inhemska system – som ibland direkt eller indirekt hindrar gränsöverskridande konkurrens,
  – Brist på genomförande av gemensamma tekniska standarder (terminaler),
  – Inhemska certifieringsprocesser, beslutsinflytande från lokalmarknadspraxis.

• Angående ytterligare reglering – speciellt för kommersiella kort:
  – Påtaglig inkomstförlust för de svenska utgivarna av kommersiella kort
  – Stor investering för att återge en stor mängd kort till kunderna vilket innebär olägenheter för kunderna
  – Volymen av kommersiella kort på den svenska marknaden har inte minskat på grund av en betydande ökning av sk. lunchkort (luncheon) och andra företagskort utgivna utanför Sverige men inom EES.